Sök i vår FAQ

Altaner vid en- och tvåbostadshus har generösa undantag från bygglov sedan december 2025.

**Bygglov krävs endast om altanen:**

• Är högre än 1,8 meter inom 3,6 meter från en byggnad, eller
• Är högre än 1,2 meter längre bort från byggnaden

Dessutom får lovfria altaner strida mot detaljplanen (t.ex. byggas på prickmark), så länge den sammanlagda altanytan på tomten inte överstiger 50 kvadratmeter.

Vid placering närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs grannens medgivande.

Höjdgränsen för lovfria altaner beror på avståndet från byggnaden:

**Inom 3,6 m från byggnad:** Max 1,8 meter över mark

**Längre bort:** Max 1,2 meter över mark

Altaner som håller sig under dessa höjder är lovfria. Dessutom får altaner upp till 50 kvm sammanlagt strida mot detaljplanen.

Placeras altanen närmare tomtgräns än 4,5 meter krävs grannens medgivande. Dessa regler gäller från december 2025.

Inglasning av en befintlig altan kan kräva bygglov eftersom det innebär en förändring av byggnadens fasad och kan påverka utseendet på byggnaden.

Byggnadsnämnden i din kommun kan ge dig information om specifika krav för inglasningar, och om de är bygglovspliktiga i ditt område.

Att bygga en altan intill tomtgränsen kan kräva grannens tillstånd, särskilt om altanen är högre än marknivå eller har tak.

Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att säkerställa att altanen uppfyller alla regler och om du behöver meddela eller få godkännande från dina grannar.

En altan kan påverka omgivningen genom att förändra utsikten, skapa insyn eller förändra ljusinsläppet för grannfastigheter. Byggnadsnämnden bedömer ibland altanens påverkan på omgivningen innan bygglov ges.

Det är bra att diskutera planerna med dina grannar, särskilt om altanen påverkar utsikten eller skapar insyn för dem.

För att bygga en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus (tidigare kallat attefallshus eller friggebod) utan bygglov krävs att fastigheten har en huvudbyggnad.

**Inom detaljplan:**

• Max 30 kvm byggnadsarea
• Taknockshöjd max 4,0 meter

**Utanför detaljplan:**

• Max 50 kvm byggnadsarea
• Taknockshöjd max 4,5 meter

Varken bygglov eller anmälan krävs för själva byggnaden sedan december 2025. Installationer som eldstad, vatten/avlopp eller ventilation kan kräva separat anmälan. Byggnaden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgräns om inte grannen medger annat.

Nej, sedan 1 december 2025 krävs varken bygglov eller anmälan för att uppföra en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus (tidigare kallat attefallshus), så länge storleks- och höjdgränserna följs.

Däremot kan installationer i byggnaden kräva separat anmälan:

• Eldstäder och rökkanaler
• Vatten- och avloppsinstallationer
• Ventilationssystem
• Ändringar i bärande konstruktion

Kontakta byggnadsnämnden om du planerar sådana installationer.

Storleksgränserna för lovfria komplementbyggnader (tidigare friggebod/attefallshus) beror på om fastigheten ligger inom eller utanför detaljplan:

**Inom detaljplan:**

• Max 30 kvadratmeter per byggnad
• Max 45 kvadratmeter sammanlagt för alla komplementbyggnader på tomten
• Taknockshöjd max 4,0 meter

**Utanför detaljplan:**

• Max 50 kvadratmeter per byggnad
• Max 65 kvadratmeter sammanlagt
• Taknockshöjd max 4,5 meter

Byggnaden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen och vara mindre än huvudbyggnaden.

Ja, ett komplementbostadshus (tidigare kallat attefallshus för bostad) kan användas som permanent bostad. Det måste då uppfylla Boverkets tekniska krav för bostäder:

• Isolering och energikrav
• Ventilation
• Tillgänglighet
• Brandskydd

Varken bygglov eller anmälan krävs för själva byggnaden sedan december 2025, men tekniska installationer kan kräva separat anmälan.

Sedan 1 december 2025 finns inte längre någon uppdelning mellan "friggebod" och "attefallshus" i lagstiftningen – alla fristående byggnader som kompletterar huvudbyggnaden kallas nu komplementbyggnader (eller komplementbostadshus om de innehåller bostad).

**Inom detaljplan:** Max 30 kvm per byggnad, totalt 45 kvm, nockhöjd 4,0 m

**Utanför detaljplan:** Max 50 kvm per byggnad, totalt 65 kvm, nockhöjd 4,5 m

Varken bygglov eller anmälan krävs för själva byggnaden. Byggnaden ska vara mindre än huvudbyggnaden och placeras minst 4,5 m från tomtgräns. Lovfria komplementbyggnader får även strida mot detaljplanen.

Bygglovsbefriade åtgärder är sådana byggnadsarbeten som inte kräver bygglov enligt lag, till exempel vissa mindre altaner, friggebodar och mindre skärmtak. Det finns särskilda regler för dessa åtgärder för att de ska vara bygglovsbefriade.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om vilka åtgärder som är bygglovsbefriade i ditt område.

Byggnationer som är tillåtna utan bygglov inkluderar exempelvis friggebodar under 15 kvadratmeter, mindre skärmtak och altaner som är nära marknivå. Dessa byggnationer har specifika storleks- och placeringskrav för att vara bygglovsbefriade.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta regler om vad som är tillåtet utan bygglov.

Ja, även för bygglovsbefriade åtgärder kan en anmälan krävas om åtgärden påverkar brandsäkerhet, ventilation eller andra tekniska krav. Byggnadsnämnden avgör om anmälan behövs för att säkerställa att arbetet uppfyller alla krav.

Kontakta din kommun för att se om du behöver anmäla ditt projekt.

Nej, även om vissa åtgärder är bygglovsbefriade, innebär det inte att hela tomten kan bebyggas utan tillstånd. Det finns regler för hur mycket av tomtytan som får bebyggas och krav på avstånd till tomtgränser.

Kontakta byggnadsnämnden för att få information om tomtens bebyggelsegrad och regler.

Skillnaden mellan bygglovsbefriade och tillståndsfria åtgärder är att bygglovsbefriade åtgärder ibland kräver en anmälan och måste följa specifika regler, medan tillståndsfria åtgärder inte kräver varken bygglov eller anmälan.

Byggnadsnämnden kan ge dig vägledning om vad som krävs för de olika typerna av åtgärder.

Ja, att installera en eldstad kräver vanligtvis bygglov eftersom installationen påverkar byggnadens brandsäkerhet och ventilationssystem. Eldstäder måste installeras enligt specifika regler för att säkerställa säkerhet för boende och grannar.

Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få exakt information om krav för eldstäder.

Ja, en kontrollansvarig kan krävas vid installation av en eldstad för att säkerställa att installationen uppfyller brandsäkerhetskrav och byggnadsregler. En kontrollansvarig ser till att installationen genomförs korrekt och säkert.

Byggnadsnämnden kan hjälpa dig att avgöra om du behöver en kontrollansvarig för din installation.

Underhåll av rökkanaler är viktigt för att säkerställa god brandsäkerhet. Rökkanaler ska sotas regelbundet, vanligtvis en gång per år, och kontrolleras för att säkerställa att de är fria från hinder och i gott skick.

Kontakta sotaren i ditt område för råd om underhållsintervaller för din rökkanal.

Att bygga en skorsten kan kräva bygglov, särskilt om skorstenen påverkar byggnadens utseende eller om den ska användas för en ny eldstad. Bygglovsplikten beror på skorstenens storlek och placering.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om vad som gäller för skorstenar i ditt område.

En eldstad kan påverka bygglovet genom att ändra byggnadens ventilationssystem och brandsäkerhet. Eldstäder kräver ibland justeringar av byggnadens struktur, vilket kan påverka det ursprungliga bygglovet.

Kontakta byggnadsnämnden för att säkerställa att eldstaden följer gällande regler och inte påverkar tidigare bygglov.

Ja, att byta färg på fasaden kan kräva bygglov, beroende på var fastigheten är belägen och hur stor förändringen är. I detaljplanerade områden eller för kulturhistoriskt värdefulla byggnader är bygglov ofta ett krav för att byta fasadfärg.

Det är viktigt att kontrollera med byggnadsnämnden i din kommun för att förstå vilka regler som gäller för din fastighet. Bygglov behövs vanligtvis om den nya färgen markant avviker från den ursprungliga.

Att ändra fasadmaterial kräver ofta bygglov, särskilt om ändringen påverkar byggnadens utseende eller karaktär avsevärt. Byggnader i detaljplanerade områden eller kulturhistoriska områden omfattas ofta av särskilda regler.

Kontakta din kommuns byggnadsnämnd för att säkerställa att du följer alla krav innan du påbörjar arbetet. Bygglovsplikt kan även gälla om ändringen påverkar byggnadens brandsäkerhet eller värmeisolering.

Om din byggnad är kulturhistoriskt värdefull kan fasadändringar kräva särskilt tillstånd eller bygglov. Detta innebär att byggnadsnämnden noggrant granskar varje planerad förändring för att skydda byggnadens kulturhistoriska värden.

Kulturhistoriska byggnader har ofta särskilda regler som skyddar deras arkitektur och utseende. Kommunen kan ibland även ge råd om lämpliga material och färger för att bevara byggnadens unika karaktär.

Omgivningen kan påverka din ansökan om fasadändring, särskilt om fastigheten ligger i ett kulturhistoriskt område eller i en detaljplanerad zon. Byggnadsnämnden bedömer om ändringen passar in i områdets karaktär och om den påverkar grannfastigheterna.

För stora avvikelser från den omgivande byggnadsstilen kan det bli svårt att få bygglov. Tänk på att också kontrollera om grannar behöver höras innan arbetet påbörjas.

För att ansöka om bygglov för fasadändring behöver du vanligtvis bifoga situationsplan, fasadritningar och eventuella tekniska beskrivningar. Dokumentationen ska ge en tydlig bild av de planerade ändringarna.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta krav för din ansökan, eftersom dessa kan variera beroende på fastighetens läge och byggnadens status som eventuell kulturbyggnad.

En komplementbyggnad (tidigare kallad friggebod eller attefallshus) är en fristående byggnad som kompletterar huvudbyggnaden på tomten – till exempel förråd, garage, uthus eller gäststuga utan självständig bostad.

Bygglov krävs inte om byggnaden håller sig inom följande gränser:

• **Inom detaljplan:** Max 30 kvm, nockhöjd 4,0 m
• **Utanför detaljplan:** Max 50 kvm, nockhöjd 4,5 m

Byggnaden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen om inte grannen medger annat. Anmälan krävs inte för själva byggnaden sedan december 2025.

Storleksgränserna för lovfria komplementbyggnader (ersätter tidigare "friggebod" och "attefallshus") skiljer sig beroende på om tomten ligger inom eller utanför detaljplan:

**Inom detaljplan:**

• Max 30 kvadratmeter byggnadsarea per byggnad
• Max 45 kvadratmeter sammanlagt för alla komplementbyggnader
• Taknockshöjd max 4,0 meter

**Utanför detaljplan:**

• Max 50 kvadratmeter per byggnad
• Max 65 kvadratmeter sammanlagt
• Taknockshöjd max 4,5 meter

Varje byggnad måste dessutom ha mindre byggnadsarea än huvudbyggnaden.

Du kan placera komplementbyggnaden (tidigare friggebod/attefallshus) relativt fritt på tomten, men den måste ligga minst 4,5 meter från tomtgränsen för att vara lovfri. Om de berörda grannarna skriftligen medger det kan du bygga närmare.

**Nyhet från december 2025:** Lovfria komplementbyggnader får strida mot detaljplanen – de kan alltså placeras på prickmark (mark som inte får bebyggas enligt planen). Undantag gäller om bestämmelsen skyddar särskilda kulturvärden eller om byggnaden placeras inom 30 meter från järnvägsspår.

Om du vill använda byggnaden som bostad kallas den komplementbostadshus (tidigare "attefallshus för bostad") och måste uppfylla Boverkets tekniska krav för bostäder:

• Isolering och energikrav
• Ventilation
• Tillgänglighet
• Brandskydd

Samma storleksgränser gäller: 30 kvm inom detaljplan, 50 kvm utanför. Varken bygglov eller anmälan krävs för själva byggnaden sedan december 2025, men installationer kan kräva separat anmälan.

Det finns inga specifika lagkrav på material för komplementbyggnader (tidigare friggebod/attefallshus). Byggnaden bör dock vara väderbeständig och hållbar.

Om komplementbyggnaden ska användas som bostad (komplementbostadshus) måste den uppfylla BBR:s tekniska krav, vilket kan påverka materialvalet för isolering, brandskydd med mera.

Tänk också på att byggnaden ska passa in i omgivningen även om bygglov inte krävs.

Marklov krävs om du planerar att ändra marknivån med mer än en halvmeter eller om markarbetet påverkar omgivningen, särskilt i detaljplanerade områden. Marklov behövs för att säkerställa att markförändringen inte stör omgivande fastigheter eller naturvärden.

Kontakta byggnadsnämnden för att få specifika regler för din fastighet.

Mindre markarbeten, såsom att plantera trädgårdsväxter eller göra små justeringar i marknivån, är oftast tillåtna utan marklov. Förändringar som inte påverkar tomtens eller omgivningens stabilitet kan ofta utföras fritt.

Kontrollera dock alltid med byggnadsnämnden om du är osäker på vad som är tillåtet.

Marklov kan påverka tomtens höjd eller terräng om markarbetet innebär att marknivån ändras. Ändringar av marknivån kan påverka vattenavrinning och stabilitet, vilket kan få konsekvenser för både din och grannarnas tomter.

Byggnadsnämnden bedömer hur marklov påverkar tomten och omgivningen innan det beviljas.

I vissa fall krävs marklov för att fälla träd, särskilt om trädet har ett särskilt skyddsvärde eller om fastigheten ligger i ett detaljplanerat område. Trädfällning kan påverka områdets karaktär, och därför kan tillstånd krävas.

Kontakta byggnadsnämnden för att se om du behöver marklov för trädfällning på din tomt.

För att ansöka om marklov behöver du oftast bifoga en situationsplan, en beskrivning av arbetet och, om nödvändigt, tekniska underlag som visar hur arbetet påverkar omgivningen.

Byggnadsnämnden kan ge dig en lista över exakt vilka handlingar som krävs för din marklovsansökan.

För att ansöka om bygglov för nybyggnation behöver du fylla i en bygglovsansökan och skicka in den till byggnadsnämnden i din kommun. Ansökan kan oftast göras digitalt via kommunens hemsida, där du också hittar information om vilka handlingar du ska bifoga. Vi bistår er gärna med den kontakten.

Det är viktigt att du är tydlig med vad du vill bygga och vart, samt att du ser till att alla dokument är korrekta för att undvika förseningar. Kontakta din kommun om du har frågor under ansökningsprocessen. Om du önskar bistår vi er gärna i den kontakten.

För att göra en komplett bygglovsansökan behöver du vanligtvis bifoga situationsplan, fasadritningar, planritningar och konstruktionsdetaljer. Vissa projekt kräver även en markplaneringsritning och tekniska beskrivningar.

Kommunens byggnadsnämnd kan informera dig om exakt vad som behövs för just din ansökan. Genom att skicka med alla relevanta handlingar direkt kan du undvika förseningar i handläggningen.

Handläggningstiden för ett bygglov kan variera beroende på kommun och projektets omfattning. Generellt tar det upp till 10 veckor att få ett beslut om bygglov för nybyggnation, under förutsättning att ansökan är komplett och inga extra yttranden eller kompletteringar behövs.

Om ytterligare handlingar krävs kan det förlänga handläggningstiden. Du får besked från kommunen om något saknas i din ansökan.

Kostnaden för ett bygglov varierar beroende på projektets storlek, läge och kommunens avgiftsnivå. Vanligtvis ingår ansökningsavgift, granskningsavgift och eventuella kostnader för tekniskt samråd och arbetsplatsbesök.

Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få en uppskattning på de avgifter som kan tillkomma för ditt projekt innan du skickar in ansökan.

Om din ansökan om bygglov avslås har du möjlighet att överklaga beslutet till länsstyrelsen inom en viss tid. Överklagan ska lämnas skriftligen och du bör beskriva varför du anser att beslutet bör omprövas.

Om avslaget beror på att ansökan inte uppfyller vissa krav, kan du även göra justeringar och lämna in en ny ansökan. Kontakta din kommun för mer information om hur du kan gå vidare efter ett avslag.

Ombyggnad av en befintlig byggnad kräver ofta bygglov, beroende på förändringens omfattning. Att ändra byggnadens utseende, funktion eller konstruktion kan omfattas av bygglovsplikt, medan mindre förändringar kanske inte kräver det.

Det är alltid bra att konsultera byggnadsnämnden i din kommun för att få tydliga besked om vad som gäller för just ditt projekt innan du börjar arbetet.

En ombyggnad innebär att du förändrar något i den befintliga byggnadens struktur, medan en tillbyggnad innebär att du utökar byggnadens storlek genom att lägga till nytt utrymme.

Ombyggnad kan exempelvis vara att ändra planlösning eller fasad, medan tillbyggnad innebär nya delar som rum eller våningar. Det är viktigt att avgöra vilken typ av förändring du planerar, eftersom bygglovskrav kan skilja sig mellan om- och tillbyggnader.

Att ändra fasaden på en byggnad kräver ofta bygglov, särskilt om ändringen påverkar byggnadens utseende avsevärt eller om byggnaden ligger i ett detaljplanerat område.

Exempel på förändringar som kan kräva bygglov inkluderar ändring av färg, material eller fasadens utformning. Konsultera byggnadsnämnden i din kommun innan du påbörjar fasadarbeten för att undvika onödiga problem.

Att bygga om en byggnad till flerbostadshus kräver bygglov, då detta innebär en förändring av byggnadens användning och ofta även dess struktur.

För att få ett godkänt bygglov behöver du uppfylla regler för flerbostadshus, inklusive krav på tillgänglighet och säkerhet. Byggnadsnämnden i din kommun kan hjälpa dig att gå igenom kraven och vägleda dig i processen att få bygglov för ombyggnation till flerbostadshus.

Många kommuner erbjuder rådgivning för att hjälpa dig komma igång med ritningarna inför en ombyggnad. Du kan även anlita en arkitekt eller byggnadskonstruktör för att ta fram ritningar som uppfyller kommunens krav och byggregler.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om vilka ritningar som behövs och vilka detaljer de ska innehålla för att din ansökan ska bli komplett.

Ja, att anlägga en pool kan kräva bygglov, särskilt om den ska installeras nära tomtgränsen eller om den förändrar marken på ett sätt som påverkar omgivningen. Vissa pooltyper är bygglovsbefriade beroende på storlek och placering.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakt information om vad som gäller för poolbyggnationer.

Placeringen av en pool på tomten regleras ofta för att säkerställa säkerhet och integritet för grannar. Poolen bör placeras på ett avstånd som inte stör grannarna, och ibland krävs godkännande för närhet till tomtgränsen.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta placeringsregler för poolen.

Marklov kan krävas för att gräva en pool, särskilt om marken förändras på ett sätt som påverkar stabilitet eller vattenflöde. Marklovsplikten gäller oftast om grävningen ändrar marknivån med mer än 0,5 meter.

Byggnadsnämnden kan ge exakta riktlinjer för marklov i samband med poolbygge.

Poolområden måste följa vissa säkerhetskrav, inklusive staket och skydd för att förhindra olyckor, särskilt för barn. Säkerhetsåtgärderna varierar beroende på poolens placering och användning.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om de säkerhetskrav som gäller för poolområden i din kommun.

Poolskydd eller överdrag kan kräva bygglov om de ändrar byggnadens utseende eller om de påverkar säkerheten. Vissa skyddssystem är bygglovsbefriade, medan fasta konstruktioner som glastak ofta kräver bygglov.

Kontakta byggnadsnämnden för att få besked om vad som gäller för poolskydd och överdrag.

Rivningslov krävs om du vill riva en byggnad som omfattas av detaljplan, kulturvärde eller vissa skyddskrav. Rivningslov behövs för att säkerställa att rivningen inte påverkar omgivningen eller kulturhistoriska värden.

Kontakta byggnadsnämnden för att få information om specifika regler som gäller för din fastighet.

Vissa mindre byggnader, som mindre förråd eller fristående carportar, kan rivas utan rivningslov, förutsatt att de inte omfattas av särskilda skydd eller restriktioner. Rivningslov är ofta inte nödvändigt utanför detaljplanerade områden.

Det är dock viktigt att alltid kontrollera med byggnadsnämnden innan du påbörjar rivningsarbetet.

För att ansöka om rivningslov behöver du vanligtvis lämna in en ansökan till byggnadsnämnden tillsammans med en situationsplan och rivningsplan. Ansökan behandlas för att säkerställa att rivningen inte skadar miljön eller påverkar omgivningen negativt.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakt vägledning om processen och vilka handlingar som krävs.

Ja, en rivning kan påverka bygglovsprocessen, särskilt om det rör en byggnad som är viktig för områdets utseende eller kulturvärde. Om rivningen kräver rivningslov kan det finnas ytterligare krav att uppfylla innan ett nytt bygglov beviljas.

Det är viktigt att kommunicera med byggnadsnämnden för att säkerställa en smidig process.

Rivningsintyg eller bevis kan krävas som en del av rivningslovsprocessen för att visa att rivningen är utförd på ett säkert och korrekt sätt. I vissa fall krävs även dokumentation för bortforsling av material.

Byggnadsnämnden i din kommun kan ge information om vilka intyg eller bevis som krävs efter avslutad rivning.

Ja, att sätta upp en skylt kan kräva bygglov beroende på skyltens storlek, placering och belysning. Skyltar som monteras på fasader eller som sträcker sig ut från byggnaden är oftare bygglovspliktiga.

Kontakta byggnadsnämnden för att få klara besked om vad som gäller för just din skylt.

Ljusskyltar på byggnader omfattas ofta av specifika regler på grund av deras påverkan på omgivningen. I detaljplanerade områden eller på kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan särskilda tillstånd krävas.

Byggnadsnämnden kan ge dig riktlinjer för ljusskyltar och om dessa kräver bygglov eller andra godkännanden.

Hur nära tomtgränsen du kan placera en skylt beror på skyltens storlek och om den är belyst. Skyltar nära gränsen kan kräva bygglov och ibland grannens godkännande.

Kontakta byggnadsnämnden för att få veta vad som gäller för skyltar nära tomtgränsen i ditt område.

Att sätta upp reklamskyltar på fastigheten kräver ofta bygglov, särskilt om de är stora, belysta eller placerade nära vägar och tomtgränser. Reglerna varierar beroende på område och typ av fastighet.

Kontakta byggnadsnämnden för att få information om vad som gäller för reklamskyltar på din fastighet.

Ja, belysta skyltar kan kräva särskilt tillstånd, särskilt om de är placerade nära vägar eller i områden med restriktioner. Belysningen får inte störa trafik eller omgivning, och i detaljplanerade områden finns ofta särskilda krav.

Byggnadsnämnden kan hjälpa dig att avgöra om din belysta skylt behöver särskilt tillstånd.

Skärmtak över uteplatser vid en- och tvåbostadshus är normalt bygglovsbefriade. Skärmtaket ska vara i omedelbar anslutning till bostadshuset.

**Begränsningar:**

• Minst 4,5 meter från tomtgräns (utan grannmedgivande)
• Ska inte dominera över huvudbyggnaden

Anmälan krävs inte heller för skärmtak sedan december 2025. Kontakta byggnadsnämnden om du planerar större konstruktioner.

Skärmtak över uteplatser vid en- och tvåbostadshus är bygglovsbefriade utan specifik areagräns i lagen, men ska vara i omedelbar anslutning till bostadshuset.

**Praktiska begränsningar:**

• Minst 4,5 meter från tomtgräns (utan grannmedgivande)
• Ska inte dominera över huvudbyggnaden
• Ska vara underordnat bostadshuset

Kontakta byggnadsnämnden för vägledning om större skärmtak.

Ja, skärmtakets storlek, placering och utformning kan påverka möjligheten att få bygglov för framtida byggnadsändringar på fastigheten. Ett skärmtak som är för stort eller som sträcker sig för nära tomtgränsen kan skapa begränsningar.

Kontakta byggnadsnämnden för att få klarhet om vilka regler som gäller och hur ett skärmtak kan påverka framtida bygglovsansökningar.

Att sätta skärmtak på altanen kräver vanligtvis inget bygglov om skärmtaket är mindre än 15 kvadratmeter och inte påverkar byggnadens helhetsintryck.

Om du planerar att täcka en större yta eller om skärmtaket påverkar byggnadens fasad kan bygglov dock behövas. Kontrollera med byggnadsnämnden för exakta krav.

Att sätta upp ett tak över balkongen kan kräva bygglov, särskilt om taket är större än 15 kvadratmeter eller om det påverkar byggnadens utseende. Även i detaljplanerade områden är det ofta bygglovspliktigt.

Kontakta byggnadsnämnden för att få besked om vilka regler som gäller för tak över balkongen.

Ja, att sätta upp ett staket eller en mur kan kräva bygglov beroende på höjden och placeringen. Låga staket kräver vanligtvis inte bygglov, medan högre murar eller plank ofta gör det, särskilt om de placeras nära tomtgränsen.

Det är viktigt att kontrollera med byggnadsnämnden i din kommun för att följa de lokala reglerna.

Ett staket är vanligtvis öppet och lägre, vilket gör att det inte påverkar omgivningen lika mycket som ett plank. Plank är ofta högre och tätare, vilket ger bättre insynsskydd men kan påverka ljusinsläppet för grannar.

Plank kräver därför oftare bygglov, medan staket kan vara bygglovsbefriade. Kontakta byggnadsnämnden för att få klarhet i skillnaderna.

Ett staket kan i många fall vara upp till 1,1 meter högt utan bygglov. Om du vill bygga högre kan det krävas bygglov, särskilt för plank som ger mer insynsskydd.

Höjden kan variera beroende på detaljplanen och området, så kontrollera alltid med byggnadsnämnden innan du bygger.

Om du vill bygga ett staket intill tomtgränsen kan det krävas godkännande från grannen, särskilt om staketet är högt. I många fall kan lägre staket placeras nära gränsen utan problem.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta krav på staket intill tomtgränser, eftersom reglerna kan skilja sig beroende på område.

Ja, kommunen kan påverka valet av staket eller mur i vissa områden, särskilt om fastigheten ligger inom ett detaljplanerat eller kulturhistoriskt område. Detta kan innebära restriktioner gällande material, höjd och utformning.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om de specifika regler som gäller för din fastighet.

Att byta takmaterial kan kräva bygglov beroende på var fastigheten ligger och vilken typ av material som ska användas. I områden med detaljplaner, eller om byggnaden är kulturhistoriskt skyddad, kan byte av takmaterial vara bygglovspliktigt.

Det är en god idé att kontrollera med din kommun innan du påbörjar arbetet, eftersom vissa material kan ha särskilda krav på installation och brandsäkerhet.

Att höja taket kräver bygglov, eftersom detta förändrar byggnadens volym och kan påverka både grannar och områdets utseende. Takets höjd regleras ofta i detaljplaner och bygglov behövs nästan alltid för sådana förändringar.

Kontakta byggnadsnämnden för att få reda på de exakta reglerna och vad du behöver tänka på i ansökan. Det kan också krävas ritningar och tekniska beskrivningar för att underlätta granskningsprocessen.

Att sätta in ett takfönster kräver ibland bygglov, särskilt om det påverkar byggnadens utseende i större omfattning eller om fastigheten ligger i ett område med särskilda kulturvärden.

I vissa fall är dock takfönster bygglovsbefriade om de är små och inte förändrar takets karaktär. Kontrollera med byggnadsnämnden för att få klara besked om vad som gäller för just ditt projekt.

Att bygga ett helt nytt tak kan kräva bygglov beroende på byggnadens läge och utseende, samt hur mycket förändringen påverkar omgivningen. Ett nytt tak kan innebära ändringar av byggnadens höjd och stil, vilket ofta kräver granskning.

Byggnadsnämnden kan ge dig mer information om vilka regler som gäller för att byta ut taket helt och om eventuella ytterligare krav som måste uppfyllas.

Att installera solpaneler på taket kan kräva bygglov, särskilt i områden med detaljplan eller på kulturhistoriskt skyddade byggnader. Solpaneler kan påverka takets utseende och ibland även fastighetens brandklassificering.

Kontrollera med byggnadsnämnden i din kommun för att säkerställa att alla regler och krav följs, samt för att få hjälp med eventuella ansökningsprocesser för bygglov.

En tillfällig byggnad är en struktur som sätts upp för ett specifikt ändamål och under en begränsad tidsperiod. Exempel på tillfälliga byggnader kan vara byggbaracker, paviljonger eller tält som används vid evenemang.

Tillfälliga byggnader ska inte stå permanent och måste ofta avlägsnas efter avslutat ändamål.

Ja, bygglov krävs oftast även för tillfälliga byggnader, särskilt om de ska stå på platsen under en längre period. Bygglovsprocessen säkerställer att byggnaden inte påverkar omgivningen negativt.

Kontakta byggnadsnämnden för information om vilka regler som gäller för tillfälliga byggnader i ditt område.

En tillfällig byggnad får vanligtvis stå kvar i högst 5 år, men tidsramen kan variera beroende på byggnadens syfte och lokala regler. Efter den tillåtna perioden måste byggnaden tas bort om den inte längre fyller sitt syfte.

Kontakta byggnadsnämnden för exakt information om tidsbegränsningar för din byggnad.

Flyttbara byggnader omfattas av samma regler som tillfälliga byggnader när de ska användas på en specifik plats under en längre tid. Flyttbara byggnader som placeras permanent kan kräva bygglov, särskilt om de påverkar omgivningen.

Rådgör med byggnadsnämnden för att säkerställa att reglerna följs för din flyttbara byggnad.

Vid vissa evenemang kan tillfälliga byggnader behöva anmälas till byggnadsnämnden, beroende på storlek, säkerhet och hur de påverkar omgivningen. Detta gäller ofta för större tält, scener eller andra strukturer.

Kontakta byggnadsnämnden för att få reda på om ditt evenemang kräver en anmälan för tillfälliga byggnader.

En komplementbyggnad är en mindre byggnad på samma tomt som huvudbyggnaden, till exempel ett garage, förråd eller gäststuga. Den ska stödja och komplettera användningen av huvudbyggnaden, men är inte en egen bostad.

Komplementbyggnader omfattas ofta av specifika regler och krav beroende på deras storlek, syfte och placering. Kontrollera med din kommun för att se vilka regler som gäller för just din komplementbyggnad.

Ja, ett garage eller förråd kan ofta kräva bygglov, särskilt om det byggs nära tomtgränsen eller är av en viss storlek. Vissa mindre komplementbyggnader kan dock vara bygglovsbefriade under förutsättning att de inte används som bostäder.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta riktlinjer för vad som krävs för bygglovsbefrielse och hur stort ditt förråd eller garage får vara utan att du behöver söka bygglov.

Hur nära tomtgränsen du får bygga en komplementbyggnad varierar, men i många fall krävs bygglov om byggnaden placeras närmare än 4,5 meter från gränsen. I vissa fall kan du behöva grannens godkännande om du bygger närmare än detta avstånd.

Kontakta byggnadsnämnden för information om vad som gäller för just din tomt, eftersom reglerna kan skilja sig mellan kommuner och områden.

Att uppföra en gäststuga kan vara bygglovsfritt om den uppfyller kraven för komplementbyggnad eller komplementbostadshus (tidigare attefallshus/friggebod).

**Inom detaljplan:** Max 30 kvm, nockhöjd 4,0 m

**Utanför detaljplan:** Max 50 kvm, nockhöjd 4,5 m

Om gäststugan ska användas som permanent bostad (komplementbostadshus) måste den uppfylla bostadskrav. Varken bygglov eller anmälan krävs för själva byggnaden. Bygglov krävs endast om storleks- eller höjdgränserna överskrids.

Sedan december 2025 (då "attefallshus" och "friggebod" ersattes i lagen) gäller följande definitioner:

**Komplementbyggnad:** En fristående byggnad som kompletterar huvudbyggnaden men INTE innehåller en självständig bostad – till exempel garage, förråd eller uthus.

**Komplementbostadshus:** En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och ÄR inredd med en självständig bostad.

Båda typerna kan uppföras utan bygglov eller anmälan inom vissa storleks- och höjdgränser. Komplementbostadshus måste dessutom uppfylla bostadskrav för isolering, ventilation och tillgänglighet.

Ett växthus kan kräva bygglov beroende på storlek, placering och om det är permanent. Mindre växthus kan ibland vara bygglovsbefriade om de placeras på en viss avstånd från tomtgränsen.

Byggnadsnämnden i din kommun kan ge exakta besked om vad som gäller för växthus.

Växthus på upp till 15 kvadratmeter kan ofta byggas utan bygglov, men storleken som är bygglovsbefriad kan variera beroende på kommunens regler.

För större växthus krävs i regel bygglov, och det är därför viktigt att kontrollera med byggnadsnämnden innan du bygger.

Marklov kan krävas för att anlägga ett växthus om markarbeten ändrar marknivån med mer än 0,5 meter eller om det påverkar omgivningen. Marklov behövs för att säkerställa att markarbetena inte stör omgivningen.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta krav för markarbeten vid växthusbygge.

Växthus kan i vissa fall placeras nära tomtgränsen, men oftast krävs ett avstånd på minst 4,5 meter om inte grannen godkänner en närmare placering. Närhet till gränsen kan påverka ljus och insyn för grannarna.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om de regler som gäller för placering av växthus.

Ja, ett växthus kan användas som hobbyrum eller förråd, men det är viktigt att användningen inte strider mot bygglovet eller byggreglerna. Om växthuset används för annat än odling kan specifika krav gälla.

Kontakta byggnadsnämnden för att se vilka regler som gäller för alternativ användning av växthus.

Ändrad användning av en byggnad innebär att byggnadens funktion eller användningsområde förändras, till exempel från bostad till butik eller från förråd till kontor. Detta kan påverka byggnadens tekniska krav och påverka omgivningen.

Kontakta byggnadsnämnden i din kommun för att få information om vad som gäller för ändrad användning i just ditt fall.

Ja, att ändra användningen av en byggnad kräver oftast bygglov, särskilt om förändringen påverkar byggnadens funktion, säkerhet eller omgivning. Bygglov behövs till exempel om en bostad omvandlas till kommersiell verksamhet.

Reglerna varierar beroende på område och typ av byggnad, så kontrollera med byggnadsnämnden i din kommun.

Ja, det är möjligt att omvandla en bostad till kommersiell verksamhet, men det kräver oftast bygglov och en utvärdering av eventuella påverkan på omgivningen. Byggnaden måste uppfylla vissa krav som gäller för kommersiell användning, såsom brandskydd och tillgänglighet.

Kontakta byggnadsnämnden för att få mer information om vad som krävs för att omvandla bostaden.

För att ansöka om ändrad användning krävs vanligtvis situationsplan, planritning och en beskrivning av den nya användningen. I vissa fall behövs även tekniska beskrivningar och brandtekniska handlingar.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta uppgifter om vilka dokument som krävs för att ändra byggnadens användning.

Ändrad användning av en byggnad kan förlänga bygglovsprocessen eftersom det krävs en noggrann utvärdering av hur ändringen påverkar byggnadens säkerhet och funktion. Vissa förändringar kan också innebära att nya tekniska krav måste uppfyllas.

Byggnadsnämnden kan ge mer information om hur processen påverkas av ändrad användning.

Bygglovsbefriade åtgärder är byggnadsarbeten som inte kräver bygglov enligt lag. Sedan december 2025 gäller bland annat:

**Komplementbyggnader:** Max 30 kvm inom detaljplan, 50 kvm utanför (tidigare friggebod 15 kvm, attefallshus 30 kvm)

**Tillbyggnader:** Max 30 kvm bruttoarea

**Skärmtak:** Över uteplatser

**Altaner:** Med höjdrestriktioner (1,8 m nära hus, 1,2 m längre bort)

Flera av dessa åtgärder kräver inte heller anmälan längre. Lovfria åtgärder får även strida mot detaljplan.

Byggnationer som normalt är tillåtna utan bygglov inkluderar sedan december 2025:

**Komplementbyggnader:** Max 30 kvm inom detaljplan, 50 kvm utanför (ersätter friggebod/attefallshus)

**Tillbyggnader:** Max 30 kvm på en- och tvåbostadshus

**Skärmtak:** Över uteplatser

**Altaner:** Under vissa höjdgränser, max 50 kvm sammanlagt

**Murar och plank:** I anslutning till uteplatser

Dessa åtgärder kräver normalt inte heller anmälan. Byggnaden ska placeras minst 4,5 m från tomtgräns.

För komplementbyggnader och komplementbostadshus (tidigare friggebod/attefallshus) krävs sedan december 2025 ingen anmälan för själva byggnaden.

**Installationer som fortfarande kan kräva anmälan:**

• Eldstad och rökkanal
• Vatten- och avloppsinstallation
• Ventilationsanläggning
• Ändring av bärande konstruktion
• Installation som väsentligt påverkar brandskydd

Kontakta byggnadsnämnden för att få besked om vilka installationer som kräver anmälan i ditt fall.

Nej, även bygglovsbefriade åtgärder har begränsningar:

**Storleksgränser:**

• Komplementbyggnader: Max 45 kvm sammanlagt inom detaljplan, 65 kvm utanför
• Tillbyggnader: Max 30 kvm
• Altaner: Max 50 kvm sammanlagt (för planstridighet)

**Placering:**

• Minst 4,5 m från tomtgräns (utan grannmedgivande)
• Minst 30 m från järnvägsspår

**Övrigt:**

• Komplementbyggnad måste vara mindre än huvudbyggnaden

Skillnaden handlar om vilka krav som ställs:

**Bygglovsbefriat:** Åtgärden kräver inte bygglov men kunde tidigare kräva anmälan. Måste följa specifika regler för storlek, höjd och placering.

**Tillståndsfritt:** Åtgärden kräver varken bygglov eller anmälan.

**Sedan december 2025:** De flesta bygglovsbefriade åtgärder (komplementbyggnader, tillbyggnader, altaner) kräver nu INTE heller anmälan – gränsen mellan kategorierna har alltså suddats ut.

Från 1 december 2025 ersattes termerna "friggebod" och "attefallshus" i lagstiftningen med nya begrepp:

**Komplementbyggnad:** Fristående byggnad som kompletterar huvudbyggnaden men INTE innehåller självständig bostad (garage, förråd, uthus, gäststuga).

**Komplementbostadshus:** Fristående byggnad med självständig bostad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus.

**Viktiga förändringar:**

• Större areagränser: 30 kvm inom detaljplan, 50 kvm utanför (tidigare 15/30 kvm)
• Högre nockhöjd: 4,0/4,5 m (tidigare 3,0/4,0 m)
• Anmälan krävs inte längre för själva byggnaden
• Får strida mot detaljplan (t.ex. byggas på prickmark)

De nya reglerna är generösare och enklare att tillämpa.

Ja, bygglov krävs vanligtvis för att installera en eldstad eftersom det påverkar byggnadens brandsäkerhet och ventilationssystem. Eldstäder måste uppfylla regler för att säkerställa säkerhet.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om bygglovskrav för eldstäder.

Ja, en kontrollansvarig krävs ofta vid installation av eldstad för att säkerställa att installationen uppfyller säkerhets- och byggnadskrav. Kontrollansvarig övervakar att installationen sker korrekt.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om när en kontrollansvarig krävs.

Rökkanaler ska underhållas regelbundet genom sotning för att förhindra brandrisk. Sotning bör utföras av en behörig sotare, och frekvensen kan variera beroende på användningen.

Kontakta din lokala sotare för information om underhållsintervaller för din rökkanal.

Att bygga en skorsten kan kräva bygglov beroende på byggnadens höjd och placering. En ny skorsten ska uppfylla säkerhetskrav och kan kräva grannens godkännande om den påverkar utsikten.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta bygglovskrav för skorstenar.

En eldstad kan påverka bygglovet eftersom den kräver anpassningar för brandsäkerhet och ventilationssystem. Byggnadsnämnden kan ställa krav på installationens utformning och placering.

Kontakta byggnadsnämnden för att få information om hur eldstaden påverkar ditt bygglov.

Att ändra färgen på fasaden kan kräva bygglov beroende på var fastigheten ligger och om förändringen påverkar byggnadens utseende avsevärt. Det gäller särskilt i detaljplanerade områden.

Kontakta byggnadsnämnden för att få information om vad som gäller för fasadändringar på din fastighet.

Materialval för fasaden utan bygglov kan vara begränsat i detaljplanerade områden eller för kulturhistoriska byggnader. Allmänna material som trä eller puts är oftare godkända utan bygglov.

Kontakta byggnadsnämnden för att få klara besked om godkända material för fasad.

Att installera fasadbelysning kräver vanligtvis inget bygglov, men det kan krävas i kulturhistoriska områden eller om belysningen påverkar omgivningen kraftigt.

Byggnadsnämnden kan ge information om vilka regler som gäller för fasadbelysning i ditt område.

En fasadändring på en kulturhistorisk fastighet kan påverka fastighetens värde och kulturvärde, och sådana ändringar kräver ofta bygglov. Byggnadsnämnden utvärderar om ändringen bevarar fastighetens historiska karaktär.

Rådgör med byggnadsnämnden för vägledning om kulturhistoriska byggnader och fasadändringar.

Ja, att byta fasadmaterial på en äldre byggnad kan kräva bygglov, särskilt om byggnaden har kulturhistoriskt värde. Bygglov säkerställer att ändringen bevarar byggnadens karaktär och överensstämmer med gällande regler.

Kontakta byggnadsnämnden för att få vägledning om materialval och bygglovskrav.

Storleksgränserna för lovfria komplementbyggnader (ersätter "friggebod" och "attefallshus") är sedan december 2025:

**Inom detaljplan:**

• Max 30 kvm per byggnad
• Max 45 kvm sammanlagt på tomten
• Nockhöjd max 4,0 m

**Utanför detaljplan:**

• Max 50 kvm per byggnad
• Max 65 kvm sammanlagt
• Nockhöjd max 4,5 m

Detta är betydligt generösare än tidigare regler (15 kvm friggebod, 30 kvm attefallshus). Byggnaden måste vara mindre än huvudbyggnaden.

Nej, bygglov krävs inte för komplementbyggnader (tidigare friggebod/attefallshus) som håller sig inom storleks- och höjdgränserna:

**Inom detaljplan:** Max 30 kvm, nockhöjd 4,0 m

**Utanför detaljplan:** Max 50 kvm, nockhöjd 4,5 m

Byggnaden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen. Anmälan krävs inte heller sedan december 2025.

Lovfria komplementbyggnader får även strida mot detaljplanens bestämmelser (t.ex. byggas på prickmark).

Sedan december 2025 finns inte längre "friggebod" och "attefallshus" i lagen. Skillnaden är nu:

**Komplementbyggnad:** En fristående byggnad som kompletterar huvudbyggnaden men INTE innehåller självständig bostad – t.ex. förråd, garage, uthus, gäststuga.

**Komplementbostadshus:** En fristående byggnad som kompletterar ett en- eller tvåbostadshus och ÄR inredd med självständig bostad.

Samma storleks- och höjdgränser gäller för båda. Komplementbostadshus måste dessutom uppfylla bostadskrav för isolering, ventilation och tillgänglighet.

Nej, sedan 1 december 2025 krävs varken bygglov eller anmälan för att uppföra ett komplementbostadshus (tidigare attefallshus), så länge storleks- och höjdgränserna följs.

Byggnaden måste dock uppfylla bostadskrav för isolering, ventilation och tillgänglighet.

**Installationer som kan kräva anmälan:**

• Eldstad och rökkanal
• Vatten och avlopp
• Ventilationsanläggning
• Ändring av bärande konstruktion

Kontakta byggnadsnämnden vid osäkerhet.

Nej, sedan 1 december 2025 krävs varken bygglov eller anmälan för komplementbyggnader (tidigare friggebod/attefallshus) som håller sig inom storleks- och höjdgränserna.

**Installationer som kan kräva anmälan:**

• Eldstad och rökkanal
• Vatten- och avloppsinstallation
• Ventilationsanläggning
• Ändring av bärande konstruktion

Detta är en stor förenkling jämfört med tidigare regler där attefallshus krävde anmälan.

Marklov krävs för markarbeten som ändrar marknivån med mer än 0,5 meter eller om arbetet påverkar omgivningen. Marklovet säkerställer att markförändringen inte skadar närliggande fastigheter.

Kontakta byggnadsnämnden för att få veta mer om marklov för ditt projekt.

Små markjusteringar, som att anlägga rabatter eller gräsmattor, är vanligtvis tillåtna utan marklov. Ändringar som inte påverkar tomtens höjd avsevärt kan oftast genomföras fritt.

Det är ändå klokt att kontrollera med byggnadsnämnden om du är osäker.

Marklov kan påverka tomtens höjd eller terräng om markarbetet innebär nivåskillnader. Detta kan påverka dränering och stabilitet, vilket i sin tur kan påverka omgivande fastigheter.

Byggnadsnämnden bedömer marklovets påverkan innan tillstånd ges.

Marklov kan krävas för trädfällning, särskilt om träden står i detaljplanerat område eller om de har skyddsvärde. Trädfällning kan påverka omgivningen och kräver ofta godkännande.

Kontakta byggnadsnämnden för att se om marklov behövs för trädfällning.

För en marklovsansökan behöver du vanligtvis en situationsplan, beskrivning av arbetet och tekniska underlag om arbetet påverkar omgivningen. Byggnadsnämnden kan ge dig en exakt lista över vilka handlingar som krävs.

Kontakta byggnadsnämnden för att få veta mer om specifika krav för marklov.

För att ansöka om bygglov för en nybyggnation behöver du fylla i en bygglovsansökan som lämnas till byggnadsnämnden i din kommun. Ansökan kan vanligtvis göras online eller genom ett fysiskt formulär.

Se till att alla obligatoriska dokument är inkluderade för att minska risken för fördröjningar. Byggnadsnämnden kan hjälpa dig med detaljer om vilka specifika dokument som krävs.

När du ansöker om bygglov för att bygga ett nytt hus behöver du bifoga situationsplan, planritningar, fasadritningar och sektionsritningar. Beroende på projektet kan även konstruktionsritningar och tekniska beskrivningar krävas.

Kontakta byggnadsnämnden för att få en exakt lista över de handlingar som behövs för en komplett ansökan.

Handläggningstiden för bygglov för en nybyggnation kan variera, men vanligtvis tar det upp till 10 veckor att få ett beslut. Om din ansökan behöver kompletteras kan handläggningstiden förlängas.

Byggnadsnämnden kan ge en uppskattning av hur lång tid din specifika ansökan kan förväntas ta.

Kostnaden för att ansöka om bygglov för en ny byggnad varierar beroende på projektets omfattning och kommunens avgifter. Avgiften täcker granskning av ritningar, byggsamråd och eventuella platsbesök.

Kontakta din kommun för att få en detaljerad uppskattning av kostnaden för ditt bygglov.

Nej, du kan vanligtvis inte bygga på hela tomten eftersom det finns regler för hur mycket av tomtytan som får bebyggas. Dessa regler beror på detaljplanen för området och avstånd till gränser.

Byggnadsnämnden kan ge dig specifika riktlinjer för hur mycket av tomten som får bebyggas.

Ja, bygglov krävs oftast för ombyggnad av en befintlig byggnad om ändringarna påverkar byggnadens struktur eller utseende. Små inre ändringar kan ibland vara bygglovsbefriade, men det är alltid bra att kontrollera med byggnadsnämnden.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta regler om bygglov vid ombyggnation.

Att ändra byggnadens utseende vid en ombyggnad kan kräva bygglov, särskilt om ändringen påverkar fasadens material, färg eller form. Detta gäller ofta i detaljplanerade områden eller kulturhistoriskt värdefulla byggnader.

Byggnadsnämnden kan ge dig råd om vad som krävs för att ändra byggnadens utseende.

Att bygga om inomhus innebär vanligtvis att ändringar görs inom byggnadens befintliga skal, vilket ofta inte kräver bygglov. Utomhusombyggnader som påverkar fasad eller byggnadens storlek kräver dock oftare bygglov.

Kontakta byggnadsnämnden för att få tydlig information om vilka åtgärder som är bygglovspliktiga.

Grannars godkännande kan krävas för en ombyggnad om byggnadsändringen påverkar deras fastighet eller om ombyggnaden sker nära tomtgränsen. Det kan vara särskilt viktigt i detaljplanerade områden.

Byggnadsnämnden kan informera dig om när grannarnas godkännande krävs.

Ombyggnad kan förbättra fastighetens energiprestanda genom att installera isolering, energifönster eller modern uppvärmning. Vissa åtgärder kan kräva bygglov beroende på om de påverkar byggnadens yttre.

För energieffektiviseringstips och råd om ombyggnation kan du kontakta byggnadsnämnden eller en energikonsult.

Rivningslov krävs när du vill riva en byggnad som omfattas av detaljplan, har kulturhistoriskt värde eller skyddskrav. Rivningslov säkerställer att rivningen sker på ett kontrollerat sätt.

Kontakta byggnadsnämnden för att få detaljer om när rivningslov behövs för din byggnad.

Mindre byggnader som komplementbyggnader (tidigare friggebod/attefallshus) och förråd kan ofta rivas utan rivningslov, förutsatt att de inte omfattas av särskilda skydd.

**Rivningslov krävs normalt:**

• Inom detaljplan för de flesta byggnader
• För byggnader med kulturhistoriskt värde
• Där områdesbestämmelser kräver det

Kontakta byggnadsnämnden innan du river för att säkerställa vad som gäller.

För att ansöka om rivningslov behöver du lämna in en ansökan till byggnadsnämnden, oftast tillsammans med en situationsplan och rivningsplan. Rivningslovsprocessen säkerställer att rivningen sker enligt reglerna.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakt vägledning om ansökningsprocessen för rivningslov.

Ja, en rivning kan påverka bygglovsprocessen, särskilt om byggnaden är skyddad eller del av ett kulturhistoriskt område. Rivningslov behövs för att säkerställa att rivningen inte påverkar omgivningen negativt.

Kontakta byggnadsnämnden för att få råd om hur rivningen kan påverka bygglovet för framtida projekt.

Ja, ett rivningsintyg kan krävas som bevis på att rivningen har utförts enligt gällande regler. Intyget används för att säkerställa att byggnaden rivits korrekt och att området är säkert.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om när rivningsintyg behövs.

Ja, att sätta upp en skylt kan kräva bygglov beroende på skyltens storlek, placering och om den är belyst. Detta gäller särskilt för reklamskyltar och skyltar i detaljplanerade områden.

Kontakta byggnadsnämnden för att få klara besked om bygglovskrav för skyltar.

Ljusskyltar på byggnader omfattas ofta av specifika regler eftersom de påverkar omgivningen. I detaljplanerade områden kan särskilda tillstånd krävas för att säkerställa att skylten inte stör närboende eller trafik.

Byggnadsnämnden kan ge dig riktlinjer för ljusskyltar och eventuella bygglovskrav.

Hur nära tomtgränsen en skylt kan placeras beror på skyltens storlek och om den är belyst. Bygglov kan krävas för skyltar nära gränsen, och ibland behövs grannens godkännande.

Kontakta byggnadsnämnden för att få specifika regler för skyltplacering nära tomtgränsen.

Att sätta upp reklamskyltar på fastigheten kräver ofta bygglov, särskilt om skylten är stor, belyst eller placerad nära vägar. Reglerna varierar beroende på område och skyltens storlek.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om vad som gäller för reklamskyltar på din fastighet.

Ja, belysta skyltar kan kräva särskilt tillstånd, särskilt om de är nära bostäder eller vägar där de kan störa. Belysningen ska följa säkerhetskrav för att inte påverka omgivningen negativt.

Byggnadsnämnden kan hjälpa dig att avgöra om din belysta skylt behöver särskilt tillstånd.

Bygglov kan krävas för skärmtak eller altan beroende på storlek och placering. Mindre skärmtak kan ofta byggas utan bygglov, men altaner över en viss höjd kan kräva tillstånd.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta krav för ditt skärmtak eller altan.

Skärmtak får oftast vara upp till 15 kvadratmeter utan bygglov, men reglerna kan variera mellan kommuner. Om du bygger flera skärmtak får de sammanlagt inte överstiga 15 kvadratmeter utan bygglov.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta regler för storlek på skärmtak.

Att glasa in en altan kan kräva bygglov eftersom det förändrar byggnadens fasad och utseende. Bygglovsplikten beror på altanens storlek och fastighetens läge.

Kontakta byggnadsnämnden för att få information om vad som gäller för inglasning av altan.

Du kan bygga en altan nära tomtgränsen, men det kan krävas grannens tillstånd, särskilt om altanen är högre än marknivå. Bygglov kan krävas beroende på placeringen.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta regler för att bygga altan nära tomtgränsen.

Att bygga ett tak över altanen kan kräva bygglov beroende på takets storlek och om det förändrar byggnadens utseende. Små tak är ibland bygglovsbefriade.

Kontakta byggnadsnämnden för exakta krav för tak över altan.

Ja, att bygga ett staket eller en mur kan kräva bygglov beroende på höjden, placeringen och syftet. I detaljplanerade områden krävs bygglov oftare, särskilt för högre staket och murar.

Kontakta byggnadsnämnden för att få specifika regler för staket och murar i ditt område.

Ett staket kan vanligtvis vara upp till 1,1 meter högt utan bygglov. För högre staket eller plank kan bygglov krävas, särskilt om de placeras nära tomtgränsen.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta mått och regler för höjd på staket och plank.

Ja, att sätta upp en mur intill tomtgränsen kan kräva bygglov, särskilt om muren är högre än 0,5 meter. Grannens godkännande kan också behövas beroende på placeringen.

Kontakta byggnadsnämnden för att få veta vad som gäller för murar nära tomtgränsen.

Ett staket är oftast lägre och mer genomskinligt än ett plank, vilket ger mindre insynsskydd. Plank är högre och tätt byggda, vilket gör att de ofta kräver bygglov.

Byggnadsnämnden kan ge dig vägledning om vilka regler som gäller för staket och plank.

Ja, att sätta upp en grind kan kräva bygglov beroende på höjd, placering och material. Grinden ska ofta harmonisera med övriga byggnader på tomten.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om regler och bygglovskrav för grindar.

Att byta takmaterial kan kräva bygglov beroende på vilket material som används och fastighetens placering. Detta gäller särskilt i områden med detaljplan eller för kulturhistoriska byggnader.

Kontakta byggnadsnämnden för att säkerställa att ditt takbyte följer reglerna.

Att höja eller sänka taket kräver vanligtvis bygglov eftersom det påverkar byggnadens volym och utseende. Förändringar av takets höjd regleras ofta i detaljplaner och kräver godkännande från byggnadsnämnden.

Kontakta byggnadsnämnden för att få reda på vad som gäller för takhöjdsförändringar.

Att installera takfönster kan kräva bygglov, särskilt om det påverkar byggnadens utseende eller ligger i ett område med restriktioner. Mindre takfönster är ibland bygglovsbefriade beroende på storlek och placering.

Byggnadsnämnden kan ge dig tydlig vägledning om vad som gäller för takfönster.

Att bygga en takterrass på ett befintligt tak kräver oftast bygglov eftersom det påverkar byggnadens användning och utseende. Takterrasser kan också påverka grannars insyn och omgivningen.

Kontakta byggnadsnämnden för specifika krav för att bygga takterrass.

Installation av solpaneler är ibland bygglovsbefriat, men i detaljplanerade eller kulturhistoriska områden kan bygglov krävas. Solpanelernas placering och storlek kan påverka bygglovsplikten.

Byggnadsnämnden kan ge dig information om regler för solpaneler i ditt område.

Ja, bygglov krävs vanligtvis för att göra en tillbyggnad, särskilt om den förändrar byggnadens storlek eller påverkar omgivningen. Mindre tillbyggnader kan ibland vara bygglovsbefriade beroende på detaljplan och lokala regler.

Kontakta byggnadsnämnden för att få veta vad som gäller för just din tillbyggnad.

En tillbyggnad på ett en- eller tvåbostadshus kan vara upp till 30 kvadratmeter bruttoarea utan bygglov (tidigare 15 kvm). Tillbyggnaden får inte överstiga höjden på befintlig taknock.

Tillbyggnaden ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen om inte de berörda grannarna skriftligen medger annat.

Anmälan krävs inte längre för själva tillbyggnaden sedan december 2025, men installationer kan kräva separat anmälan.

Om du vill bygga till ett rum eller en våning krävs oftast bygglov, samt ritningar och tekniska beskrivningar. Beroende på projektets omfattning kan även samråd med byggnadsnämnden vara nödvändigt.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta krav och vägledning för din ansökan.

Ja, du kan i regel bygga till på både fram- och baksidan av huset, men detta kräver vanligtvis bygglov och följer vissa regler för placering och storlek. Byggnationen måste vara i linje med detaljplanen för området.

Kontakta byggnadsnämnden för att få exakta riktlinjer för tillbyggnadens placering.

En tillbyggnad kan påverka fastighetens värde positivt, särskilt om det skapar mer användbart utrymme eller förbättrar fastighetens funktion. Tillbyggnader som är väl planerade och byggda kan öka fastighetens marknadsvärde.

För råd om tillbyggnadens ekonomiska påverkan kan du kontakta en fastighetsmäklare eller värderingsexpert.

Ja, att bygga ett garage eller förråd kan kräva bygglov, särskilt om byggnaden är stor eller placeras nära tomtgränsen. Mindre byggnader är ibland bygglovsbefriade.

Kontakta byggnadsnämnden för att få veta vad som gäller för garage och förråd på din tomt.

En komplementbyggnad (ersätter tidigare begreppen "friggebod" och "attefallshus") är en fristående byggnad som stödjer och kompletterar huvudbyggnadens användning, till exempel garage, förråd, uthus eller gäststuga utan självständig bostad.

Komplementbyggnader kan uppföras utan bygglov eller anmälan inom vissa storleksgränser:

• **Inom detaljplan:** Max 30 kvm, nockhöjd 4,0 m
• **Utanför detaljplan:** Max 50 kvm, nockhöjd 4,5 m

Byggnaden måste vara mindre än huvudbyggnaden och placeras minst 4,5 m från tomtgräns.

Komplementbyggnader (tidigare friggebod/attefallshus) ska placeras minst 4,5 meter från tomtgränsen för att vara lovfria. Om de berörda grannarna skriftligen medger det kan du bygga närmare.

**Nyhet från december 2025:** Lovfria komplementbyggnader får strida mot detaljplanen och kan alltså placeras på prickmark. Undantag gäller om bestämmelsen skyddar kulturvärden eller om byggnaden placeras inom 30 meter från järnvägsspår.

Ja, en komplementbyggnad kan användas som bostad – den kallas då komplementbostadshus (tidigare "attefallshus för boende"). Den måste uppfylla Boverkets tekniska krav för bostäder:

• Isolering och energikrav
• Ventilation
• Tillgänglighet
• Brandskydd

Samma storleks- och höjdgränser gäller. Varken bygglov eller anmälan krävs för själva byggnaden sedan december 2025.

Att bygga en lekstuga på tomten kräver vanligtvis inget bygglov om den är liten och inte används som permanent bostad. Lekstugor som är fristående och små är ofta bygglovsbefriade.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakt information om vad som gäller för lekstugor.

Ändrad användning av en byggnad innebär att byggnadens funktion ändras, till exempel från bostad till kommersiell verksamhet eller från förråd till kontor. Detta kan påverka byggnadens tekniska krav och omgivning.

Rådgör med byggnadsnämnden om vad som gäller för ändrad användning av din byggnad.

Ja, att ändra användningen av en bostad till en butik kräver vanligtvis bygglov, eftersom det påverkar byggnadens funktion och kan kräva särskilda säkerhetsåtgärder.

Kontakta byggnadsnämnden för mer information om bygglovsprocessen för ändrad användning.

För att ändra en byggnads användning behövs vanligtvis en situationsplan, planritning, och en beskrivning av den nya användningen. Tekniska beskrivningar kan också krävas beroende på byggnadens ändrade funktion.

Byggnadsnämnden kan ge dig exakta krav för dokumentation vid ändrad användning.

Ja, en bostadsfastighet kan omvandlas till kontor, men det kräver oftast bygglov och vissa anpassningar som uppfyller kraven för kontorslokaler, till exempel brandsäkerhet och ventilation.

Kontakta byggnadsnämnden för att få veta vad som krävs för att omvandla bostadsfastigheten till kontor.

Ändrad användning av en byggnad kan påverka bygglovsprocessen genom att öka krav på säkerhet och tillgänglighet. Detta kan förlänga handläggningstiden, särskilt om förändringen kräver tekniska anpassningar.

Byggnadsnämnden kan ge dig detaljer om hur processen påverkas vid ändrad användning.